Johanna

Då var man tillbaka i Örebro igen. Kom hit i onsdags och imorrn drar skolan och allvaret igång igen.

Jag har haft en helt underbar sommar hemma.
Jag har både hunnit blivit moster till världen bästa, underbaraste och gulligaste kille:)(mosters lilla prins),
 jobbat och partajet en del. Även hunnit träffa mina kära vänner o släktingtar igen:)
Trots att man hunnit med en del så har den gått alldeles för fort.
Känns inte som att man varit hemma så länge, men ändå har man varit hemma i ungefär 2½månad.
Känns inte som så när man nu sitter här i Örebro igen.

Känslorna till att vara tillbaka är delade...
På ett sätt känns det bra att vara tillbaka igen, börja plugga o träffa alla vänner här (Är faktiskt taggat till att börja plugga igen).
Men det känns ändå jobbigt och tungt att vara tillbaka.
Att lämna alla där hemma och säga hejdå kändes inte allt för bra. Aldrig lätt att säga hejdå.
 Men men...jag ska försöka komma hem snart igen och ett lite besök är ju heller aldrig fel :)

Den sista månaden och de sista veckorna hemma är de  bästa i mitt liv på mycket mycket länge.
Synd bara att de tog slut för fort...


Idag blev mosters lilla goding en månad.
Tänk jag tyckte att du nyss föddes och jag var o hälsade på på BB, men de var ju en månad sen. Helt otroligt!
Tänkt nästa gång jag kommer hem och träffar dig igen, vad du kommer ha förändrats och vuxit.
Mamma får så lov att skicka mycket bilder till mig så jag håller mig uppdaterad :)

Mamma och pappa åkte nyss hem. Så nu är man ensam kvar...

Man kanske ska ta o kolla i lite böcker så man har lite koll på läget imorron då de drar igång.

De fick bli allt för den här gången!
Simma lugnt!